Detta är information från Lärarförbundet

Här är de vanligaste myterna om lärarkåren

Få yrkesgrupper dras med så mycket fördomar som lärarkåren.
Vi har pratat med ett antal lärare som berättar om de vanligaste myterna de stöter på på stan, middagar, släktträffar och bland kompisar.
Nu slår vi hål på dem – och bekräftar de som faktiskt stämmer.
Vad får du som medlem i Lärarförbundet? Kolla alla förmåner här!

”Lärare har mer ledigt än andra”

Fel! Lärares arbetstidsavtal omfattar lika många timmar på ett år som andra men de fördelas på färre dagar.
För elevernas skull koncentreras den mesta arbetstiden till de veckor när eleverna är i skolan och då arbetar lärarna oftast betydligt mer än 40 timmar i veckan. När eleverna får sommarlov arbetar oftast lärarna vidare en eller två veckor och de går tillbaka till arbetet åtminstone någon vecka innan eleverna börjar på hösten.

Under höst-, sport- och påsklov ägnar sig många lärare åt att rätta prov, planera kommande undervisning, dokumentation, etc. för att inte övriga veckor ska bli alltför intensiva.

När andra än lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan, kompenseras det i flextidsystem eller med kompensationsledighet vid andra tidpunkter, ofta när arbetstagaren själv önskar. Lärare med ferietjänst, den vanligaste anställningsformen, väljer inte när ledigheten läggs ut. Det avgörs av elevernas läsår.

Att lärare med ferietjänst under ett år kan vara lediga fler veckor än de 5-6 som är vanligast för andra är alltså ingen förmån utan ett resultat av skolans organisation och ren matematik.

Kolla: Så här mycket får du om du förlorar jobbet via Lärarförbundets inkomstförsäkring

”Utvecklingssamtal på dagtid är dålig service”

Få klagar över en tid hos frisören vid lunch eller ett morgonbesök hos läkaren. Betydligt fler suckar när de blir kallade till utvecklingssamtal under dagtid. För att hinna med alla utvecklingssamtal samtidigt som det övriga arbetet pågår som vanligt, behöver skolan ta vara på den tid som är tillgänglig för samtalen.

Dessutom har lärarnas arbetsgivare ett ansvar att organisera arbetet så att arbetsmiljön blir rimlig och arbetet fördelas jämnt över tid. En annan fråga är vem som står i centrum när sådana här frågor diskuteras – föräldern eller barnet?

”Lärare är mer stressade än andra”

Tyvärr är det här ingen myt, det stämmer ofta. Visst blir vi allt mer stressade allmänt i samhället, men lärare är en av de yrkesgrupper som brukar toppa undersökningar om stress och ohälsa med stress som orsak. Att förbereda och efterarbeta lektioner, rätta prov, administrera, planera och samtidigt undervisa samt vara stöd till både elever och föräldrar kan bli övermäktigt.

Och då har vi inte ens nämnt det där dåliga samvetet som säger att du inte hinner med dina elever som kan komma krypande på söndagarna. Glöm inte att du kan prata med din avdelning eller ta hjälp av Lärarförbundet om du känner dig maktlös inför dina arbetsuppgifter. Du är garanterat inte ensam och det är alltid enklare att vara fler än att vara själv när man vill förändra en arbetsplats.

”Majoriteten av alla lärare trivs inte på jobbet”

Visst, lärare upplever ofta mer stress än andra yrkesgrupper, känner ofta att de får lägga mer tid på administration än undervisning och efterfrågar bättre dialog med skolans ledning. Men nio av tio lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola och upplever att de har goda relationer med sina elever. Dessutom känner de att de kan få sina elever att göra bra ifrån sig i skolarbetet, visar en undersökning från Skolverket.

”Vem som helst kan bli lärare”


För några år sedan skrev flera tidningar att man kan skriva högskoleprovet blint och komma in på lärarprogrammet. Vissa hävdar nu att vem som helst kan bli lärare och att kraven är för lågt ställda. Låt oss klargöra en sak – vem som helst kan inte bli lärare.

För det första måste man för att studera på högskolan ha grundläggande behörigheter och godkända betyg i svenska, engelska och matematik, men även godkänt i mer avancerade kurser i allt från matematik till fysik.

Att sedan faktiskt bli lärare är en annan femma. För att ta examen krävs det hårda studier i upp till tio terminer, praktik, ett rejält tålamod och engagemang. Att det är relativt enkelt att komma in på lärarprogrammet via högskoleprovet säger ingenting om lärarkåren.

Bli medlem i Lärarförbundet nu – här är alla förmåner för dig som lärare